Så har man då äntligen fått hålla bäbisen i sin famn. Efter en dryga tre år lång graviditet och en förlossning som varat i flera månader är det inte utan att man känner sig lite utmattad och liksom uttänjd – som messmör kletat över en allt för stor skorpa. Sådant spelar dock ingen roll idag. Nu återstår bara att hoppas att omvärlden tycker lika mycket om den lilla pilten som jag gör, att hoan får många kompisar och att det formella betygsväsendet ger henom goda omdömen. Hur som helst har Vilddjuret vaknar – första delen i berättelsen om Agata Wäderby och hamnskiftarna lämnat BB och kommit hem! 
—
Förresten hoppas jag att stöta på lite bloggläsare på Gothcon. På lördag kommer jag att titta förbi på SF-bokhandelns konventsbutik en sväng. Var där eller var valfri geometisk figur!
—
Och gla påsk, allisammans!