Swooosh vad det går!
Pillar med det sista på ett kommande omslag. Tror vår illustratör Pär har en liten docka av mig på sitt skrivbord som nu är full med nålar. Men jag gnetar vidare med små petitesser för att omslaget ska bli 100 procent perfekt.
Hoppas också få se en ganska färdig version av Ulvriket – Den längsta marschen i dagarna. Får väl se vad Sabe hinner med. Då lär du också få se det slutgiltiga omslaget för övrigt.
Och det här med rea på lagret tog verkligen skruv. I den här takten tror jag inte vi kan köra rea mer än en vecka till …
I övrigt några kortisar:
* Rollspel säljer en hel del via nätbokhandlare. Precis som andra böcker gör.
* Vi är inne i en olycklig kommersiell lågkonjuktur på svenska rollspelsmarknaden. Det behövs fler tillverkare som är med och drar. Hoppas mycket på att Noirgänget får ut en produkt inom kort. Och längtar ivrigt efter nytt Western. Och N3. Och Riotminds produktlinjer. Och … ja vilka fler satsar någon 100-tusing på sitt eget spel och håller igång marknaden? Någon ny aktör på gång?
* Svavelvinter är helt slutsåld. Och då skriker bokhandlarna efter fler böcker. Kul. Vi laddar för en pocketutgåva när ekonomin så tillåter.
* Vi kommer på Stockholms spelkonvent. Ett helt gäng av oss faktiskt.
Nu lunch med Mattias. På MAX, var annars.
October 1st, 2008 12:19
Är också orolig för den svenska rollspelsmarknaden. Det som framför allt saknas är ett brett och bra spel som rekryterar många nya. Kanske läge att sluta tänka fantasy där?
October 1st, 2008 12:20
Lågkonjunktur? Jag köper allt nytt som kommer ut i mutantväg.
October 1st, 2008 17:58
Fantasy funkar nog fortfarnade men den måste hänga med i tiden, bli mer Harry Potter och mindre Robin Hood.
October 1st, 2008 19:05
Instämmer med josh. Har även börjat samla på mig av coriolis. Finns risk för en fattig framtid ifall järnringen växlar upp.
October 1st, 2008 19:47
Ett nytt fantasyspel från järnringen: Min önskedröm är att järnringen tar över trudvang från riotminds nu när de tagit time out. Trudvangs stämingsfulla värld ihop med järnringens proffessionalism och förmåga till fenomenala kampanjer.
October 1st, 2008 20:08
Just nu verkar det för övrigt som om Mindless Gaming är det rollspelföretag som har högst tempo, de håller fyra spel flytande. Hoppas de har krafter nog att hålla ut (och att En Garde 3 blir bättre än tvåan).
October 1st, 2008 20:56
Håller med om Trudvang ideen.
October 1st, 2008 23:29
Trudvang-idéen låter ju strålande men ännu bättre vore om Järnringen tillsammans med Erik Granström skapar ett nytt rollspel baserat på Trakorien!
October 2nd, 2008 07:01
Ärligt talat hoppas jag inte alls på just dessa spelskapare, för är det verkligen så bra att marknaden utgörs just av “produkter”, “produktlinjer”, spel som kostar “någon 100-tusing” att trycka och kräver hela team av spelskapare? Vore det inte mycket häftigare om normen var små spel bestående av en enda, mindre påkostad bok? Då skulle de ekonomiska riskerna för författarna vara mindre, tids- och arbetsåtgången vara minskad, utbudet på butikshyllorna vara mer varierat och fokus ligga mer andra och viktigare kvaliteer är produktionsvärdet. Marknaden vore, tror jag, mycket mindre känslig för konjunktursvängningar – ingen går i putten och det behöver inte vara katastrof när en spelskapare gör ett uppehåll p g a tidsbrist. Jag tror också att man skulle se en snabbare utveckling och ett utbud som var mer up-to-date med internationell spelteori.
Jag diggar och samlar Mutant och gillar förstås att bläddra i nåt snyggt som t ex Coriolis eller Noir, men jag tror inte att just den “produktfilosofi” som de här rollspelen representerar är odelat positiv.
October 2nd, 2008 07:07
“ligga mer _på_ andra och viktigare kvaliteer _än_ produktionsvärdet”
Ska det förstås vara.
October 2nd, 2008 08:25
“Internationell spelteori” förkortas D&D4. Om inte svenska rollspel kan mäta sig med internationella motsvarigheter vad gäller produktion (vilket så klart redan är svårt) så kommer intresset för svenska rollspel att dö ut. Att satsa på smala indiespel för rollspelseliten på prettospel.nu håller liksom inte.
October 2nd, 2008 08:55
Om något får svenska rollspel att dö ut tror jag det är tanken att det måste vara samma gamla visa i en allt snyggare och dyrare förpackning. Det finns ju inte tillräcklig marknad för att någon ska kunna leva på detta i Sverige, och ju mer internationella produktionsambitioner man har, desto besvärligare blir det att i längden upprätthålla produktionen jämte annan yrkesverksamhet. Folk har inte tid (som Riotminds) eller råd. Och så dör förlagen. En annan konsekvens är att skillnaden mellan produktionsvärdet och andra kvalitéer ökar så att man till sist får intrycket att det man köper framför allt är yta och polish.
Jag tycker också det är väldigt drygt att kalla wrnu för prettospel.nu bara för att det där finns små spelskapare som intresserar sig för frontlinjen inom spelteori (vilket som alla redan vet inte är D&D4e). De spel som kommit i tryck från wrnu-folk, som t ex spelen från Kaleidoskop eller från Staden, är ju allt annat än snorkiga prettospel. Du har inte ens läst dem, tror jag, ännu mindre spelat dem.
October 2nd, 2008 09:37
Well, jag tycker iaf att nui ska satsa på att hålla hög produktionstakt på Mutant och Coriolis, vilket e er plan antar jag? Sen hur snygga böckerna är spelar viss roll -tycker jag som e samlare och materialist -typ…
Men det viktigaste är att fylla på med nytt.
Ja och sist om nytt fanatsyrollspel ska ut vill jag ha med Trakorien i såna fall, men inte för mycket o-fantasy -mer glad-intelektuell-fanatsy… vad det nu e.
October 2nd, 2008 10:57
Trakorien – Rollspelet till folket. Det är på min lista “jag önskar att jag ägde” plats 1 av 3, tätt följda av ett reviderat Wastelands och reviderat Gemini!
October 2nd, 2008 11:57
Vad gäller Trakorien är jag rätt säker på att spelet redan hade funnits om det inte vore för rättighetsproblemen – Trakorien ingår i Riotminds licens. Tror faktiskt inte att Granström själv hare licens på det trakoriska rollspelsmaterialet, det ingår ju i Ereb Altor.
Vad gäller andra spel – roligt om det finns många spel på svenska. Både smala och breda spel behövs. Målgrupperna ser bara väldigt olika ut. Rent kommersiellt tror jag dock att fler behöver ta intryck från dataspelen. Det pågår ju en digital kulturrevolution som knappast lär avta i styrka.
October 2nd, 2008 14:26
Hmm, ta intryck av dataspelen, som DD4 som blivit mer data enl några och mer figur, med planer och rutor… tog oss en helkväll att köra en encounter och vi blev inte ens färdiga. Där faller MMMMORGsen, det är inget rollspel… det e hack n’slash only och samla erf/level. Eller?
October 2nd, 2008 14:26
Måste ju säga att jag saknar Ereb Altor och lite glad-fanatsy faktiskt…
October 2nd, 2008 14:37
Mmm… Ereb Altor, det var länge sen.
Undrar om Riorminds har rättigheter för den spelvärlden eller om de “bara” har namnet Drakar och Demoner i sin licens.
Så vitt jag vet har inga nya saker till världen Ereb Altor producerats på många år (förutom Svavelvinter?), tappade kontakten med Dr&De när Chronopia kom ut.
Jag saknar verkligen en detaljerad fantasyvärld nu när WoTC har förstört Forgotten Realms med 4.0-versionen.
Drömmen vore självklart att Järnringen skulle ge ut ett fantasyspel då ni utklassar samtliga andra rollspelstillverkare med hästlängder!
October 2nd, 2008 14:52
Blir allt mer nostalgisk för ett fanatsy rollspel med lite animism vs nekromantiker etc, helst ala Krilloan style…
Vill nån starta nåt, säg till!
October 2nd, 2008 15:17
Att flera draglok behövs till marknaden är självklart. Det är för svårt för ett spel att ens gå runt idag. Kanske högre priser räcker? Något incitament för alla i spelgruppen att lägga pengar på hobbyn? Kanske något återkommande, tex prenumerationer på något? Alternativt gå mot kortspel eller figurspel med samlarvärde/slump som faktorer? Att få det att matcha med rollspel (idag) är dock svårt. Eller skall allt bli på engelska för bredare grundmarknad? Men kan det slå tillbaka?
Som Petter skriver tror jag också dataspel har mycket att erbjuda, men inte rakt av. Som MMO-fan finns det mycket som lockar. Det gäller att sålla väl däremot och mycket är omöjligt att få i vanligt rollspel. Exempel på sådant som jag gillar är skarp skillnad mellan klasser, där MUA är en bra variant (MM är tex mycket skiljd från IMM).
Helt klart är att hobbyn har det tufft. Engagemanget som krävs från utgivare blandat med krav på både bra och snygga produkter från i slutänden en liten konsumentgrupp med begränsad köpkraft är en jäkligt svår situation att tackla.
October 2nd, 2008 15:23
Det kända problemet är ju an bok för 3-6 pers som man använder i 6 månader
Personligen försöker jag köpa alla böcker även som spelare för att stödja företagen som ger ut skiten.
Jag skulle även gärna ser att Järnringen hade ett doneringskonto där man kunde sätta in en liten summa om man kände för det utan förbehåll och annat. Kanske till en pizza eller en trevlig julmiddag
.
October 2nd, 2008 15:51
@kosta
Strukturellt har bordsrollspelen inget att lära av datorspelen. Där ligger datorspelen fortfarande långt efter (och det kommer nog ta lång tid innan en dator blir lika flexibel som en mänsklig SL). Kulturellt så är dock datorspelen ibland snabbare än bordsrollspelen. I vissa fall är det till och med så att det är datorspelen som sätter standarden för vad som skall anses vara “inne” (GTA tex).
Bordsrollspel är sämre på att plocka upp trender och slå mynt av dem. Vi håller ju för farao fortfarande på med koncept som var nya för 30 år sedan (star wars mfl).
October 2nd, 2008 16:04
yes mer fantasy. vill verkligen tillbaka till ereb altor så snälla fixa ett tungt fantasy rollspel, jag tror att ni skulle skåpa ut alla andra fantasy spel
järnringen- med bäst
October 2nd, 2008 16:30
Majoriteten av dom som verkar spela MUA är 25+ och borde nog klara av en prishöjning. Med tanke på vad en vanlig hobby kostar så är rollspelande fortfarande väldigt väldigt billigt. Jag skulle lätt klara av en fördubblig av priserna på kampanjer och regelböcker. Skulle betala dom pengarna med glädje med tanke på vad man faktiskt får.
October 2nd, 2008 17:10
Det är synd att det innebär ett så stort ekonomiskt åtagande med rollspelsutgivningen. Om det är i tryck- och distributionsledet som de stora kostnaderna ligger, vilka metoder finns för att komma runt dessa? Skulle lösningen kunna vara print-on-demand, publikation via Vulkan eller liknande? Tyvärr skulle väl utseende och finish bli lidande…
October 2nd, 2008 19:01
Böckerna måste in i leksaksaffärerna igen. Och så skall de ha olika ålderskategorier. Enkla spel till femåringarna och lite svårare till dem som fyllt sju.
Print-on-demand når nog främst dem som redan vet vad de letar efter.
October 2nd, 2008 20:23
Blir förvånad över att så många saknar Ereb Altor, som jag uppfattar som en rätt konceptsvag och luddig spelvärld. Det enda jag tycker funkar där idag är Trakorien och möjligen Barbia. I övrigt är det rätt trist. Men nostalgifaktorn verkar betyda mycket – och det är väl kanske också det som är en del av branschens problem. Svårt att etablera nya svenska varumärken om alla bara vill ha gamla grejer i repris. Skulle ett Trakorien-rollspel locka folk under 25? Tveksamt.
Inspiration från dataspel behöver ju inte betyda mer action, man kan lika gärna inspireras av Sims, Spors (heter det väl) eller utpräglade strategispel.
Jag tror också på att koppla varumärken mer till sådant som ligger utanför rollspelen. Till exempel filmer, tecknade serier, romaner. Mer komboprodukter. Dyrare rättigheter helt säkert, men också starkare varumärken. Därför tror jag på Western, som rymmer en rad redan inarbetade varumärken, men kommer runt licenserna genom att vara historiskt. Det är också starkt (tydligt) rent genremässigt. Alla vet vad Western är.
October 3rd, 2008 07:08
Själv tror jag det behövs mer “entry”-produkter för att locka nya, och unga, spelare. Alltså ganska enkla och någorlunda billiga rollspel där fokus ligger på rätt korta kampanjer och där reglerna är enkla och går snabbt att lära sig. Mycket action tror jag är ett krav, att det händer något hela tiden och är spännande. Typ ett avancerat Drakborgen eller liknande. När de(kidsen) väl lirat lite sånt och tycker det är ball att ha olika karaktärer och stats kommer en del av dem att söka efter lite mer avancerade saker och vissa kanske redan då är mogna för vanliga rollspel, andra kanske behöver ytterligare ett mellansteg innan de är tillräckligt mogna och intresserade av att lägga massvis med timmar på att SL:a (och spela för delen). Det är vad jag tror behövs för att locka nya unga människor till hobbyn.
October 3rd, 2008 07:14
Ett tips till Järnringen – skulle ni inte kunna sälja och utveckla spelkoncept till datorspelsbranschen? Det finns ju ett antal svenska företag som utvecklar spel och det skriks ju hela tiden efter spel med bra storys? Idag ligger ju fokus på spelen i att ha bra grafik. Kan man kombinera grafik+miljöer med en skön story har man ju ett vinnande koncept!
På det viset behöver ni inte stå för marknadsföring, lager eller tryckkostnader. “Bara” att sätta er och spåna och skriva ihop storys, och med tanke på vad ni producerat hittills i form av äventyr till M:UA och Coriolis verkar det vara en grej ni är bra på!
October 3rd, 2008 08:27
Coriolis är väl tänkt som en “entry”-produkt?
Det är ju kul att spekulera men faktum är väl att det är påkostade, snygga produkter med mycket illustrationer som säljer (inte fotostatkopierade indiespel)?
Vad avser spel baserade på existerande varumärken så är det ju långt ifrån alla sådana som varit lyckosamma – det är nog svårt att säga något generellt om “starka varumärken”. Att Sagan om Ringen och Star Wars har lyckats som rollspel säger nog mer om just de världarna än om varumärken i sig. Flera “starka varumärken” har inte blivit konkurrenskraftiga som rollspel – se vidare Indiana Jones, Men in Black eller fördenskull försöket att starta om Marvel Super Heroes RPG för ett par år sedan.
Vissa spel däremot har haft framgångar genom att bygga _sitt eget_ varumärke via t ex andra spel, romaner och dylikt. D&D är väl det främsta exemplet, men även Vampire/WoD får väl räknas dit, liksom Legends of the Five Rings.
I Sverige är marknaden så försvinnande liten att jag tror att allt som inte är mainstream kommer få väldigt svårt att klara sig. I vilka andra branscher förutom ren lyxvaruproduktion kan man förvänta sig att gå runt på ett kundunderlag på 3000 pers (som inte växer nämnvärt heller, vad man än gör)?
October 3rd, 2008 08:47
Ytterligare ett påpekande angående mantrat “enkla regler för nybörjare/unga spelare”: jag tror inte på det överhuvudtaget. D&D4 och för den delen D&Ds tidigare inkarnationer är då absolut inte enkla men ändå populära bland yngre spelare och nybörjare. Ett spel som länge varit populärt bland unga spelare i Sverige (vet ej om det fortfarande är det eftersom det inte stöds med supplement som det en gång gjorde), och det är inte heller “enkelt”.
Vill man attrahera nybörjare och unga spelare, ha med långa vapentabeller, långa tabeller över huvud taget, och detaljerade stridsregler med kroppsdelar och blödning.
October 3rd, 2008 09:14
James Wallis sammanfattar det internationella läget ganska bra (om ni inte vet vem det är så googla och skäms!
):
“Ah… I’ve been doing this rant for years, it’s the reason I left the industry in the first place back in 2003. There is a future for RPGs, but the games industry as a whole is not interested in following it. RPGs and video-games had their infancy at about the same time. In video-games, the state of the art is World of Warcraft, GTA4, Call of Duty 4, Braid, Rock Band, Wii Fit. In RPGs, we’ve got to D&D 4e. Imagine if video games had taken thirty years to produce a fourth edition of Space Invaders or Pong, and that was the most-played market-leading game.
That’s where the RPG market is. And that’s why a typical new RPG from an established company will sell less than 2000 copies, which is not enough to make money if you’re trying to do this as a proper job. We as an industry are selling a product that’s almost identical to what it was thirty years ago, except for better-quality printing and nicer art. Most of the RPG market is driven by nostalgia.”
Låter väl ungefär som den svenska marknaden?
October 3rd, 2008 09:21
Väldigt kloka ord av James Wallis. Det är ju så som det känns att det är i rollspelsbranschen. Men jag tror många rollspelare VILL inte ha ändring heller. Man vill spela så som man gjorde i tonåren
October 3rd, 2008 09:31
Jag håller med Henrik.
“Bra” och enkla spel skrivna för unga gejmers (det är väl något sånt spel på gång på svenska) kommer inte att rädda den svenska rollspelshobbyn (än mindre sälja). Spel ska skrivas för 13-åringar och då är vapenlistor viktigare än spelteori. Ett Trakorienspel vore kul men den dagen ett sådant spel blir verklighet har väl en stor del av målgruppen (nostalgiska 30+are) slutat med rollspel.
Jag tror att Coriolis är det viktigaste släppet på länge. Coriolis kan hålla hobbyn flytande ett tag till.
October 3rd, 2008 10:28
Seriöst, problemet med rollspel är att rollspel = fantsyspel som spelas av nördar.
Idag finns det TV-spel som spelas av nördar, men är TV-spel en nördföreteelse?
Var finns fotbollsrollspelet som man spelar på förfesten? Sex & the City-rollspelet för möhippan? Drakborgenrollspelet för 9-åringar har vi väl redan nämnt? Finansrollspelet? Simpsons the RPG? SEANS, för prettonewagare? WW2-rollspelet? Beck – Rollspelet, där DU löser mordgåtan?
O.s.v.
Alla idéer som börjar med “vi gör samma sak som tidigare fast SNYGGARE” är dåliga.
Därför är ex. inte Coriolis en rollspelsräddare. Eller Noir, eller Drakar & Demoner, eller kommande N3.
Det är fortfarande samma jeppar som köper skiten, eller hur. (Vilket inte är samma sak som att de inte är bra spel)
October 3rd, 2008 11:31
Man får nog lov att vara realist vissa dagar i veckan. Rollspelshobbyn är liten och opraktiskt jämfört med många av de alternativ (Wii, sällskapsspel, figurspel) som står till buds. Och så kommer det antagligen att förbli.
Coriolis är en räddare i nöden eftersom det är ett bevis på att hobbyn inte är död och att det fortfarande går att ge ut svenska rollspel i lite större skala (det finns så klart fler aktiva rollspel men de lirar i en annan liga). Det är tack vare spel av den typen som “samma jeppar” blir kvar i hobbyn. Och utan den typen av spel skulle tidningar som Codex inte överleva.
October 3rd, 2008 11:55
Så länge butikshyllorna domineras av glassiga men traditionella grejer gjorda av spelmakare som skriver hellre än bra, tror jag dessvärre att det är helt oundvikligt att svenska rollspel småningom kommer dö ut. Anledningen till detta är att den primära målgruppen för de här spelen är folk som var med på åttio- och tidigt nittiotal. De här personerna blir bara äldre, får barn och slutar ha tid att spela och läsa på det vis som de här (ofta mastiga) böckerna kräver. Samtidigt ökar konkurrensen från mer lättillgängliga och ännu glassigare kulturyttringar som datorspel och brädspel. Detta betraktar jag som ett sorgligt faktum.
Vet ni vad: Jag tror inte att vare sig Coriolis eller Noir säljer alls så bra som de behöver, även om det vore dumt av förlagen att erkänna något sådant, och klokt av dem att dementera det
.
Jag tror därför det är helt nödvändigt för svensk rollspelsproduktion att försöka göra andra saker som kan tilltala andra, yngre och helst bredare målgrupper. Det betyder inte att man ska göra om My Life With Master och tro att det blir en kioskvältare – bara att det är från indiehåll som det finns ett teoretiskt angreppssätt som kan hjälpa till att hitta en potentiell räddare.
För min del tror jag att en sådan förändring måste föregås av en sorts regrouping: många mindre spelskapare som går samman och hjälper varandra med t ex sättning, tryckning, reklam och distribution. Småningom hittar man förhoppningsvis koncept med ekonomisk bärkraft.
Och til signaturen Svartare: Codex överlevde inte
.
October 3rd, 2008 12:40
Wallis jämförelse verkar tunn och haltande. Dataspelen har matchat teknik- och beteendeförändringar. Rollspelen kan snarare liknas vid tex flipperspel. De kan göras snyggare, plinga lite mer men i essensen går de inte att utveckla (ett gäng sitter och fantiserar ihop) utan att bli en annan produkt. Indiespel eller andra påhitt kommer inte växa hobbyn. Däremot kommer den växa globalt genom att tidigare länder i tredje världen får en medelklass som är välmående nog för nördhobbys. Det hjälper knappast Sverige men stödjer stora internationella märken (D6D tex).
Vill man tillfredsställa denna nischhobby och överleva måste man nog bredda sitt utbud rejält och sträva mot att rollspelen i sig är en liten del bara av ens omsättning. Satt och pratade med vV igår om just det. Tex böcker, som JAB gör om än i liten skala ännu, är väl en utmärkt väg. En hög coriolisromaner vore säkert bra. De kan köpas av hela spelgruppen och locka dem som inte de facto känner till spelet.
October 3rd, 2008 12:54
Illustrerade romaner/noveller vore verkligen något för Coriolis. Böckerna kan ha samma format som regelboken. PÅ varje sida finns tuffa bilder på rymdskepp och Hjältar som i actionspäckade äventyr för tredje horisonten in i pojkrummen.
October 3rd, 2008 13:11
Svartare = Jurij1138? Ni delar iaf samma härliga pessimism.
Iaf, realist eller inte. Vi pratar ju om att FÖRNYA och rekrytera NYA SPELARE. Oavsett vilken dag i veckan det är så är inte Coriolis, Noir, DoD m.fl receptet för att BREDDA hobbyn. Det är, som du säger, receptet för att hobbyn ska förbli statisk (inte dö ut, inte växa).
Thomas, du ska inte tolka liknelsen så bokstavligt. Ändra till film, musik eller litteratur istället. Då blir följaktligen exemplen Snuten i Hollywood 4th ed, Boney M 4th ed och, ja, vad det nu fanns för kända böcker kring 70-80 4th ed. Poängen är alltså avsaknad av utveckling. När såg du ett rollspel som handlade om brasilianska gatubarn sist? Eller söta fiskar som heter Heffa?
Romaner är exempelvis en “ny” väg att gå, men då får man nog göra allt för att inte klumpas ihop med 40K noveller m.m.
October 3rd, 2008 13:36
Förstod vad liknelsen ville åstadkomma men jag köper det inte. Spel, böcker, film etc har alla utvecklats, precis som rollspel men konceptuellt är det precis samma sak. Det viktiga tror jag är att rollspel växte fram och konkurrerade om konsumenters pengar när alternativen inte var lika vassa som idag av bla teknologiska skäl. Alternativen är så mycket mer attraktivare i dagsläget. Inget spel om brasilianska gatubarn (ody) kommer ändra det. Konceptuellt ändrar sötfisken Heffa inget. Och rollspel är ju inte enda hobbyn som lider. “Vanliga” spel, film, tv etc får det också tuffare att konkurrera om kundernas pengar, med internet/dataspel som vinnare (de senaste 5-10 åren).
Skall ett spelförlag få större incitament till sin existens så är 25% prishöjning otrolig mycket lättare att få igenom än 25% marknadstillväxt. Att sälja en skönlitterär bok om sitt spel mycket säkrare kort för att nå tusen idag icke rollspelande personer än indiespelet om dysfunktionella extremnihilister.
October 3rd, 2008 13:41
Fast du förnyar ju inte hobbyn genom att höja priserna. Vi pratar om olika saker här.
Och nej, jag anser inte att rollspel har utvecklats nämnvärt.
October 3rd, 2008 13:58
Nej, men den förnyelse du ser – som jag inte kallar någon större ändring – tror jag inte ändrar något. Frågan var väl förlagens överlevnad och incitament för existens, ffa visavi utländska spel? Många svenska förlag som ger ut (mainstream) produkter är bra. Den lilla tillväxt som går att skapa får en knuff. Men för existerande och nya företag behövs mer pengar in som trygghet och möjlighet att de facto ägna tid åt att skapa bra produkter.
October 3rd, 2008 14:04
Jag tror inte att hobbyn är döende eller hotad, så överlevnadsaspekten brydde jag mig inte om, och såg inte heller den. Så därför pratade jag inte om den. Men jag tror att du har helt rätt i din bedömning.
Men kan du ärligt säga att ett spel som skulle få 40+ kvinnor att börja spela inte skulle innebära en förnyelse?
Skit i hur spelet skulle se ut eller hur det skulle vara möjligt, anta bara att det är det. Skulle inte då vara det mest revolutionerade som hänt rollspel sedan någon färglade halva sin röda t20?
October 3rd, 2008 14:09
Ja jag håller med Psipo här, dvs i det viktiga i att försöka rekrytera nya rollspelare. Hur kommer det se ut om en 5-10 år när många av oss blivit äldre(som i kommit in i en ny fas där tiden till hobbys blir allt mindre)? Egna erfarenheter talar för att det kommer bli färre spelare, och SL:s. Inte ett total sammanbrott men en märkbar skillnad. Finns det då en så pass stor nyrekrytering att detta inte kommer märkas i kundunderlag för svenska produkter? Jag är väldigt tveksam tyvärr.
October 3rd, 2008 14:52
Det är klart det är viktigt med nyrekrytering. Men jag tror mer på Henriks idé om fräckt och fränt (vapenfrosseri och stora axelskydd) för att locka nya (unga). Visuellt attraktivt tror jag är absolut måste, bla för att kopplas till andra hobbys (tex få över från dataspel).
Självklart, kan man attrahera 40+ kvinnor till hobbyn är det en spännande ökning, men satsningen måste vägas kontra insats också. Vem vågar satsa 3-400 (?) arbetstimmar och hundratusen på ett rollspel för kvinnor 40+? Framförallt när kundbasen i dagsläget redan gör ett mainstreamprojekt vanskligt? Den typen av kundgrupp är hett diskuterad i dataspelsbranshcen men även där, med de enorma summor som backar upp projekt, vågar ännu ingen riktigt satsa på något sådant.
October 3rd, 2008 15:09
Man kan också fråga sig om det finns något egenvärde i att rollspelshobbyn utvecklas. Kan inte allt vara som det alltid varit? Alla de som spelar DoD pga Trudvangs värld, eller de som spelar Eon enbart pga Mundana, hur mycket bryr sig de om ett spel om gatubarn eller ett spel där ens karaktär är baserad på en slumpvis vald frukt ur en hatt?
Jag tror på en breddning av spelen, lite som Mutant Chronicles på 90-talet. Mer kringprodukter som serier och noveller.
Tack för rättelsen signaturen Anonymous. Jag menade så klart Sverox.
October 3rd, 2008 15:34
Jämför man med rollspelens glansdagar – på 80-talet kunde man köpa rollspel i vanliga leksaksaffärer – finns rimligen en del av dagens problem i distributionen. En relevant fråga är därför: varför tar dagens handlare inte in ens de mest kommersiella rollspelen? Mitt svar: större konkurrens från annat (ffa spel i digital form) och mindre förlag som är sämre på att hitta bra distributionskanaler. Då präglades branschen av nytänkande (nödvändigt eftersom det var en ny bransch), idag är det mer nostalgiskt.
Jag tror att det går att bli framgångsrik idag också, men det kräver andra strategier. Snygga och intressanta webbforum med mer interaktivitet tror jag behövs (vad vore MUA utan forumet?), och kanske är något så enkelt som billigare grundregler viktigt för att få in mer nytt folk. Att prenumerera på en produktionslinje tror jag också på. Spontant känns illustrationer också jäkligt viktigt – och där är JFAB helt klart ledande i Sverige.
Och jag tror också att fler spel behöver våga sig bortom de mest givna genrerna – fantasy, SF och skräck. En bra utgångspunkt kan vara: vilka genrer säljer bra i andra sammanhang? Andra Världskriget är ett svar. Romarriket ett annat.
October 3rd, 2008 15:38
Man bör alltså tänka på vilka settingar som har stora, rollspelsliknande målgrupper. Alltså lite nördiga män som läser böcker och spelar spel. Jag tvivlar starkt på att kvinnor som är 40+ skulle köpa ett rollspel även om det handlar om något som är skräddarsytt för målgruppen. Bara genom att göra ett spel har man nischat sig.
October 3rd, 2008 15:50
Den här diskussionen kan hålla på länge och borde därför fortsätta inne i forumet.
October 3rd, 2008 16:08
Det här är ju för katten sorgligt att läsa. Förnyelse av rollspel spelar ingen roll för det kommer fortfarande vara rollspel? Är det verkligen så du menar Muterad Mungo, för det är i så fall en sorts cirkelbevis. Och när hade du tänkt att tredje världen skulle börja köpa rollspel – på 2100-talet?
Vad gäller skönlitteratur är problemet att i princip ingen av Sveriges spelmakare skriver på långt när bra nog att komma undan med en roman. Jag tycker knappt de kommer undan med att skriva vanliga regelböcker. Frilansare finns ett par. På rak arm kommer jag på Henrik Örnebring, Jonas Ferry och Erik Granström. Vem ska skriva alla dessa coriolisromaner?
Sen tror jag inte att dagens unga tänder på samma grejer som Henrik gjorde när han var ung (d v s på tabeller (!)). På åttiotalet blev man till sig bara nån viskade “svärd” i örat på en. Så är det ju inte längre.
Jag har inget bra recept på framgång, men en diskussion med utgångspunkten att något *nytt* är eftersträvansvärt och möjligt vore en bra början. Jag tror också planer som kräver flera hundra tusen att sjösätta är dömda att misslyckas, för det finns för få som har de pengarna och är villiga att satsa dem på rollspel, ännu mindre på ett radikalt nytt rollspel.
October 3rd, 2008 16:48
Jag tror på framförallt 3 sätt för att locka in nya spelare;
1. Få in rollspelen i skolorna. Inte som undervisning utan mer till skolbiblioteken och uppehållsrummen (finns det såna fortfarande?). Finns spelen bara tillgängliga för folk att bläddra i så kommer det definitivt att locka till sig en hel del spelare. Kan vara något för Sverok att ta tag i.
2. Aktiva (snygga) hemsidor som löpande uppdateras med nytt material. Här har det sett mörkt ut den senaste tiden. Riotminds.se, Mutant.nu, Neogames.se och rollspel.nu har alla tappat väldigt mycket de senaste åren. Och vad hände med Nirds?
3. Kringprodukter. Rollspelshobbyn har alltid varit en samlarhobby. Romaner, brädspel, kortspel, figurspel mm. tror jag gör mycket för att hålla intresset vid liv. Här finns det dessutom en mycket större möjlighet att hitta nya idéer (t.ex. olika dataprogram för att göra rollpersoner eller skriva äventyr mm.).
October 3rd, 2008 16:54
Om du tror lågkostnadsproducerade indiespel kan få rollspelsmarknaden i Sverige att växa rejält får du stå för det.
Jag säger absolut att testa nya idéer är bra för hobbyn i sig. Men nej, jag tror inte det kommer locka många nya till hobbyn (inte mer än mainstreamprodukter). Bara för att man ändrar smått hur gänget som samlas för att spela fördelar roller och/eller påhittade figurers motivation/mål etc så blir inte rollspel något helt annat och ashäftigt som alla vill syssla med. Du skall fortfarande få någon att ge upp andra fritidssysslor eller inte lägga pengar på annat.
Lätt att vara spydig. Medelklassen i många länder som allmänt antas vara “tredje världen” har absolut intresse av sådana produkter idag. Hur litet den än kan vara så är ofta befolkningen så pass stor att en marknad kan växa fram.
Jag tror det finns bra många som klarar av att få till en roman bra nog för nischen. Om du sedan inte gillar den, ditt val. Kraven för framgångsrik publicering av sådana böcker är däremot inte höga. Se på allt som skrivs till D&D, Star Wars, Warhammer, Star Trek osv. Det är inte Dostojevskij och ibland inte ens nära Stephen King. För varje litet guldkorn finns högar mediokert. Men fansen gillar dem och att de är nöjda är vad som räknas för ett spelförlag (om nu inte elitistiskt nördsnobberi är högst på agendan).
October 3rd, 2008 17:49
Det är helt självklart att det finns mer och mindre säljande koncept inom rollspel, och från indiehåll kommer teori som underlättar utvecklingen av nya spelformer (d v s inte bara smala spel). You do the math.
Visst, säger du att tredje världen intresserar sig för rollspel redan nu, så vet du mer än jag.
Däremot är det ingen som har sagt Dostojevskij, och Stephen King är för övrigt en av världens skickligaste författare inom sin genre. Jag menar precis som du vanlig rollspelsfiction, vilket jag tror är betydligt svårare att skriva än vad det verkar. Det är inga duvungar som skriver den, och jag har sett väldigt få i svenska rollspelssammanhang som jag tror kan klara av att riva av typ en vanlig starwarsbok.
Sen vill jag påpeka att man inte behöver vara elitist för att tycka att man ska få en vettig bok för sina pengar. Jag tror du skulle vara förvånad över hur mycket kraven ökar från gemene man när någonting säljs som skönlitteratur.
Nu ska jag gå och läsa i Ulvriket, som den elitistiska nördsnobb jag tydligen är. Och jag ska vara nöjd med att jag pyntat 300 pix för en bok med flera grova fel redan på första sidan! After all, man kan ju inte vänta sig Dostojevskij. Eller ens Stephen King.
October 3rd, 2008 18:36
Stephen King är en skicklig författare även om du struntar i genren när du jämför, för den delen.
Rollspelshobbyn behöver ett Wii, verkar det som. De flesta rollspel som finns i dag är Xboxar eller små dinkiga flashspel; det som saknas är något som likt Wii appelerar till helt nya grupper.
October 3rd, 2008 19:44
Ungefär vid den här tiden förra året hade JFAB en kul rapport från bokmässan, där de lanserade Skördedrottningen och dessutom gav bort rollspelstärningar. Tydligen var tärningarna omåttligt populära.
Tänk om man hade dragit det här ett steg längre, vad hade hänt då? Vilka möjligheter finns? Jag tycker att vi verkar sorgligt insnöade. Klart som fan att man med nya grepp kan nå nya människor. Bara man vill och vågar. och det behöver inte kosta 200 000kr.
Förresten, Anonymous, som en av författarna till Ulvriket skulle jag gärna se ett omdöme. Grova fel på första sida är beklagligt och trist, men är din uppfatning att modulen överlag är att jämställa med “skitlitteratur”?
October 3rd, 2008 20:17
Jag har inte hunnit längre än till första sidan, men jag köper allt mutantmaterial, och det hade jag inte gjort om jag tyckt det var kasst. Men jag blir grinig när en av författarna till Ulvriket kallar mig elitist bara för att jag inte tror att så många av rollspelsfolket i Sverige fixar att skriva en roman, som jag menar är väldigt mycket svårare att skriva än en rollspelsbok. Det är särskilt magstarkt när man på den första sidan i sin bok inte bara har två stavfel som ett enkel datorprogram borde upptäcka, utan också ett syftningsfel, ett meningsbyggnadsfel och flera brutna metaforer som en halvvettig korrare borde kunna se direkt. Till detta kommer sedan stilfrågor. I Mutant kommer man undan med nybörjarfelet att lägga in för mycket adjektiv och adverb, för själva mutantstilen är jäkligt svulstig. Men när man läser en text som skönlitteratur blir detta en helt annan sak. Titta på Henrik Örnebrings Blodsmak, så ska du se att den är väldigt mycket mer sparsmakad när det gäller sådant än er förstasida. Nu är det ju inte skönlitteratur ni skrivit, och Muterad Mungo kan förstås hävda att han eller du skulle skrivit annorlunda om det varit det. Men jag sätter en tunna sikmust på att ingen av er skulle kunnat det, för det kräver ett öga för text som inte skulle låtit korrfelen och framför allt inte de brutna metaforerna slippa igenom. Så är det bara, och man vet det inte förrän man vet det
.
Generellt tycker jag att Järnringen blivit allt slarvigare med sina produkter, men en korrare kan heller inte göra underverk. T ex är Lilja inte någon vidare författare, så även om man hade fångat den enorma mängden korrfel i Coriolis och Ghazalis sista färd (vilket man borde gjort), så hade det ändå märkts. Tar man istället Noir, som är väldigt mycket bättre korrad, märker man samma fenomen på att hela boken är nerlusad med satsradningar, som tydligen är något deras korrare inte kände till. (Den som läste Marco Behrmanns betatexter vet vilket jättejobb korraren verkligen måste ha gjort!) Riotminds, slutligen, anställde ju en språkgranskningsfirma för Götterdämmerung, och texten såg ändå helt förfärlig ut. Allt detta skulle varit otroligt mycket mer påtagligt om det varit fråga om texter som sålts som skönlitteratur, för tro det eller ej: Den mest hängivne rollspelaren läser samtidigt skönlitteratur som valts från tusentals bidrag som skickats in till förlagen och som sedan genomgått professionell bearbetning i flera omgångar innan det hamnar på hyllorna. Detta gäller i hyfsat hög utsträckning även så kallad “skitlitteratur” (jag gissar att du menar illa ansedd populärlitteratur). Jämför detta med rollspelsförlagen, som ju i många fall bara publicerar sig själva eller sina kompisar. Det kommer vara *svårt* att ge ut rollspelsorienterad skönlitteratur som fansen verkligen gillar.
För att återkomma till Ulvriket tror jag nog att det är en bra modul. Vad jag förstått från poster du gjort på mutans forum finns det influenser från t ex Sorcerer, och det låter ju lovande. Man får väl anta att det är du och inte Muterad Mungo som stått för den biten.
October 3rd, 2008 22:25
Mitt inlägg var att anser man inte nöjda köpare av typisk rollspelslitteratur är gott nog som förlag så är man en snobb. Ett flame bait (vi kan alla bli irriterade på Internet), men inte kallade jag dig elitist om du inte nu tar den ståndpunkten (våra böcker är för fina för att läsas av vem som helst!). Däremot, när du i princip dömer ut allt som görs i Sverige med en överlägsen ton kan jag bara tolka syftet som att du vill få en negativ reaktion.
Att större förlag kan nagelfara alla texter så många gånger om beror ju på att de inte tampas med de problem spelförlag i Sverige har. Frågar du efter proffsigare skribenter, korrläsare och annat så inte får du konsekvent ihop det med mindre satsningar som du nämner. Entusiasm i all ära men en liten marknad som Sverige ställer hårda krav på ett förlag. Det är ett trist faktum man måste acceptera. Att det sålunda går att hitta fel i böcker jag varit med att skriva är tråkigt – och pekas de ut är det uppskattat – men med tanke på ovan väntar jag mig inte ett felfritt verk. Om du sedan gillar innehållet eller inte är en annan sak. Det kan jag bara hoppas.
Hans tar upp något jag tänkte nämna tidigare apropå dataspel, nämligen ett rollspelens Wii. Vad jag menar när jag ifrågasätter indiespel (så har jag tolkat inlägg om nydanande spel) som medel att bryta ny mark är att jag inte ser dem som Wii. De är Xbox istället för PS (eller tvärtom). Wii skulle snarare vara en rollspelsvariant av ett ”vanligt” sällskapsspel eller motsvarande. Jag tvekar att kalla det rollspel däremot utan istället en breddning av utbudet (precis som böcker) för ett spelförlag. Och de flesta sådana produkter är minst lika kostsamma att göra som dyra rollspelsböcker, inte minst figurspel, samt att det medför en annan risk.
Jag säger inte att små (eller stora) förlag inte skall försöka med nischade rollspel och annat. Tvärtom. Allt sådant är bara bra för hobbyn som helhet. Att som anonymous nämner se ett samarbete mellan små utgivare är säkert utmärkt. Det handlar ju inte bara om att de facto trycka en bok, den skall säljas och distribueras också. Ytterligare en ekonomisk sida av spelförlagsbranschen som lätt ignoreras i diskussioner men som kan bli riktigt tuff med ”vanligt” jobb vid sidan om.
De små förlagen i sin tur tror jag däremot mår bra av de störres närvaro (stora för rollspel iaf). Vill man se ett genomslag mot tex nygamla säljkanaler som leksaksbutiker så behövs det volymer som backar upp det, vilket de små har svårt med. Idag har vi flera småsatsningar i Sverige, vilket är jätteskoj. Men att Riotminds är i träda kommer säkert svida för alla och om svackan Jocke nämner håller i sig och på sikt ger JAB tunga röda siffror, vad händer med dem då? Vad händer med hobbyn som helhet?
October 3rd, 2008 22:30
Anonymous: Jag är gärna öppen för möjligheten att jag har fel när det gäller vad som attraherar unga spelare. Jag är ju ingen ung spelare längre, så jag har egentligen ingen aning. Men Eon kom långt efter att jag började spela rollspel och det klarade sig bra med långa tabeller, detaljerade stridsregler och en inkonsekvent lapptäckes-spelvärld i klassisk Ereb Altor-stil.
Det är helt sant att nästan ingen som håller på med spel tar text på allvar: illustrationer kan man köpa men text betalar man inte för (eller i alla fall mindre än för illustrationer), “för det kan man ju skriva själv”. Conventional wisdom är också att det är bilder som säljer ett spel, inte text. Men som du antyder – gör tankeexperimentet att man publicerar en rollspelsbok som håller nån slags _skönlitterär_ miniminivå (vilket rollspel helt enkelt inte gör idag, vare sig i Sverige eller annorstädes – inte ens de jag skrivit
. Skulle det kanske sälja? Trots snack om Sex and the City-rollspel och annat kanske rollspelens styrka är samma som skönlitteraturen fast på ett lite annat sätt: att berätta en bra historia.
Eftersom vi ändå i stort ägnar oss åt önsketänkande i den här diskussionen så önsketänker jag gärna att folk gillar bra historier, och att rollspel som låter folk bli direkt delaktiga i en bra historia kommer att slå.
October 3rd, 2008 23:24
Alltså, jag vill inte vara överlägsen. Jag bara påpekar att förslaget att hålla spelen flytande med hjälp av skönlitteratur brister i att det mig veterligen inte finns så många som är kompetenta att skriva den. Och när man pressar mig ger jag exempel. Det vet väl alla att det är skitsvårt att skriva skönlitterärt?
Och jag tycker jag är i min fulla rätt att ha åsikter om spel jag köper. I den här diskussionen rackas det ner rätt mycket på små spel som inte är i närheten av de större spelens bilder, layout och tryckning, men det klingar lite ihåligt tycker jag när innehållet i de större spelen inte är bättre och ibland t o m sämre (jo, visst är bilderna innehåll, också). Som Henrik säger kan man köpa bilder, layout och hårdpärm. Är det som gör en bra spelskapare alltså bara pengar?
För så här funkar det med den nuvarande inställningen hos rollspelare: För att sälja stort måste man ha en glassig produkt, och en sådan kostar pengar. För att finansiera den glassiga produkten måste man komma ut med nya, mindre produkter som i princip funkar som reklam för den glassiga grundboken. Eftersom man inte kan leva på det här har man för lite tid för att kunna producera riktigt bra produkter. Så man slarvar med text, tar sämre frilansare än man borde, sköter korren internt fast man inte har kompetensen, hoppar över tillräckligt omfattande speltest, o s v. Konsekvensen är alltså jäkligt snygga produkter med betydligt sämre innehåll. Detta är ett resultat av inställningen att hobbyn ska räddas och hållas vid liv med hjälp av allt snyggare produkter, och det var detta jag från början vände mig mot i den här tråden och i Jockes inlägg om “någon hundratusing”. Det suger som filosofi.
(Nu finns det förstås många undantag, där spelskapare och frilansare gjort ett fantastiskt jobb, och alla inblandade i tråden kan ju räkna sig dit, men ni vet ändå att det jag säger stämmer
.)
Vad jag istället argumenterar för är att man borde tagga ner på glassambitionerna ett tag, så att man får möjlighet att jobba mer på spelidéer och innehåll utan att riskera skjortan. Överlag, alltså, som en hobbyintern överenskommelse. Detta är ett gyllene tillfälle, för alla säljer pissigt ändå så länge DnD 4e är fräscht, och TheForge kan förse med en fungerande teoribas (vilket inte betyder att man behöver göra narrativistiska spel för universitetsfolk). Det är möjligt att man initialt tappar en hel del rollspelare på det viset, och att hobbyn minskar. Men jag tror att det krävs att man skapar en ny kultur som inte går ut på glassproduktion av det gamla vanliga, utan som istället letar efter nya former för hobbyn som kan intressera större målgrupper. För det hinner man inte med om man ska producera moduler hela tiden.
Det är allt egentligen. Jag vill bara att mina barn ska gilla att spela, men när jag tittar i min rätt omfattande hylla kan jag egentligen bara tänka mig att de kanske, kanske kommer gilla Mutant. Och för varje dag som går blir jag alltmer tveksam.
October 4th, 2008 07:18
Nu är diskussionen i kommentarerna lång och snärjig, men i och med att det efterfrågades i bloggposten skriver jag ett kort svar.
Vi på http://www.kaleidoskop.se håller i skrivande stund på med en rad produkter varav två spel som borde kunna räknas som både stora och glassiga, nämligen Millennium och Magneter och Mirakel. Vi har ju dessutom redan släppt fyra spel (Nostalgi, Haragada, Terone och Supergänget). Vi åker på konvent, visar upp oss och arrangerar dropinspel (vilket jag tror är en bra väg för att stjäla spelare från närliggande spelhobbies(hobbyer/hobbys?
). Om vi är “på gång” eller “aktör” är väl upp till er att avgöra dock. 
October 4th, 2008 09:33
For the record Thomas, så pratar jag om Wii. Jag tror att du missade när jag skrev om spel för möhippan, fotbollsförsfest o.s.v. Men det kanske är så ni spelar Mutant i Hufvudstaden?
(jag är inte så indoktrinerad att jag tror att indiespel lockar annat än gamers, även om jag tror att de är bättre lämpade för det. Kolla Arvidos youtube föreläsning på wrnu, sök så hittar du).
Hur som helst, alla sätt att revitalisera hobbyn på är bra, men precis som Anonymous tror jag inte att den enda vägen är att trycka in 200 000kr i en snygg produktlinje.
Lord knows, jag skulle gärna ha 200 000 att leka med, men som det sades ovan, man får ibland kosta på sig att vara realist. Det gäller i högsta grad glassiga dyra spel med. Ni kanske är bekanta med “fantasy heartbreakers”? Jag släpper hellre ett spel på Lulu (är det fotostatkopieringen som Henrik syftade på?) som inte kostar mig mer än tiden det tar att skriva och speltesta. Isf skulle jag dessutom försöka ta hjälp av folk som kan layout, illustrera, korra m.m. Kärnan i vår hobby är nämligen engagemang och entusiasm, oavsett hur slutprodukten ser ut.
October 4th, 2008 11:14
Är det någon som har koll på vilka svenska Lulu-rollspel som sålt i mer än 100 exemplar?
October 4th, 2008 11:51
Anonymous: Ska man tolka ditt inlägg som att du inte är emot glassiga produkter i sig, men snarare när “glassighet” går ut över omsorg om text/innehåll?
Eller är det just dyra färsiga rollspel generellt du ogillar? Det har ju gjorts en del försök tidigare med billighetsrollspel som inte varit så framgångsrika (TWERPS), men å andra sidan verkar det som om t ex de QuickStart-regler som många spelfabrikanter släpper gratis på sina hemsidor som pdf gör en del för att väcka intresse för spelet (D&D, Vampire, Shadowrun m fl). “Introduktionsprodukter” som är gratis kan det definitvt göras mer av, “try before you buy” liksom. Här ska väl Järnringen ha all heder av att de släppt ett stort antal gratis-pdfs, och det är bara att beklaga att den produktionen helt har avstannat (vilket givetvis har med realiteterna i svensk rollspelsproduktion att göra – ingen arbetar ju med detta på heltid och då måste man prioritera).
October 4th, 2008 12:34
Eftersom mitt korrande tydligen har hamnat under luppen här (okej, bara en sida, men ändå) känner jag mig manad att svara. Som påpekats rymmer även den tryckta texten en del språkfel och stilgrodor. En del är missar från mig, annat är sådant som det helt enkelt hade tagit för lång tid att göra något åt (metaforled till exempel). Jag gjorde det här ideellt och under tidspress. Över 100 sidor vid en bildskärm är ingen semester, jag lovar.
När man korrar tycker jag inte heller att man har rätt att göra för mycket med författarnas stil, även om man kanske själv hade gjort andra val. Dessutom står sig Måns och Tomas väl bland övriga svenska rollspelsskribenter. Första Ulvriket-boken hör till de bättre bland svenska rollspelsmoduler, låt vara med vissa i sammanhanget närmast obligatoriska skönhetsmissar. Adjektiven tror jag definitivt att du, Anonymous, har rätt om. Det blev lite för många.
Sen ska man ha en annan aspekt helt klar för sig: det här är material till ett spel, inte skönlitteratur med anspråk på att bli recenserad på en kultursida.
October 4th, 2008 14:20
Svartare, jag tror att Supergänget har sålt över 100 ex. övriga ca3-4 spel har nog sålt färre ex. Hurså? Om du har en inbillad sarkastisk poäng här så föreslår jag att du låter den vila, för den är helt irrelevant.
Henrik, jag tror att Anonymous, liksom min, poäng är att glassighet inte nödvändigtvis är det enda som är viktigt när det gäller rollspelens framtid. Det tror jag att alla (utom möjligtvis Svartare, håller med om)
October 4th, 2008 14:31
Nja, att glassighet inte är enda räddningen är ju en såpass allmän poäng att alla kan hålla med om den (det gör jag med). Den viktiga diskussionen är väl snarare _hur_ man ska göra rollspel som slår, eller _hur_ man gör bredare rollspel, och därmed säkrar hobbyns expansion.
Jag är ganska pessimistisk. Jag tror inte på rollspelens integrering i vardagen via fotbollsrollspel och Sex and the City-rollspel och jag tror inte på indiespelens genomslag på bred front (däremot kan sådana experiment säkert ge _intressanta_ resultat och driva hobbyn framåt, vilket är en helt annan sak). Jag tror att nyckeln till breddning ligger i berättelse-aspekten (i mer skönlitterär mening, inte så mycket i indie-medskapande-meningen): “Good stories well told”, för att citera Hallmark TV
. Ska man vara nostalgisk kan man gärna titta på Masks of Nyarlathotep och andra “Grand campaigns” som fortfarande säljer i nyupplagor, 20 år senare, och gärna modifiera det med nyare speldesignfilosofi med rötter i indiesvängen.
October 4th, 2008 15:30
Om rollspelens räddning är att ge ut The Enemy Within igen så kan jag definitivt säga att jag inte kommer att finnas kvar inom den om 10 år. Då kommer jag att helhjärtat spela coola och innovativa dataspel och inte sakna rollspel alls.
Alltså, jag hoppas av hela mitt hjärta att du har väldigt, väldigt fel.
October 4th, 2008 15:42
Till Henrik i 64: Alltså en kanonbra, snygg bok är ju svårt att ha något emot, och den som vill göra en sån måste ju få försöka! Men när man ser Petter berätta om hur korren gått till (en person på hundra sidor, på skärmen, ideellt och under tidspress), förstår man ju att det inte riktigt är den ambitionen det handlar om, åtminstone inte i just det fallet. Det är ett typexempel på ett led i den glasseffekt jag beskrivit ovan.
Det jag efterlyser är nog mest en attitydförändring från alla parter som är inblandade. Jag tror ärligt inte att glasstänkande kommer vara hållbart för den svenska delen av hobbyn särskilt länge till p g a det jag skrivit ovan, och då måste man tänka i förväg. Mindre. Kortare. Ekonomiskt riskfriare. Mer experimentellt. Fler aktörer. Mer samarbete. Hitta nya distributionskanaler. Kanske t o m att spelskapare går samman och köper en tryckmojäng ihop (vad kostar en sån?). Starta kollektiv försäljningssajt. Småningom kanske man hitta ett nytt framgångsrecept och hobbyn kan växa igen. Då kan man också byta strategi om det behövs.
Vad de stora förlagen ska göra med sina glassiga produktlinjer och pipelines och team vet jag egentligen inte, annat än att de har väldigt mycket att bidra med när det gäller branschkunskaper, kontakter, good-willreklam och kundbaser.
Jag tror att det jag efterlyser är någon sorts spelskaparkollektiv med tryckkontakter och en motsvarighet till indiepressrevolution, allt med det uttalade syftet att på sikt säkra hobbyns utveckling och utbredning.
Du pratade dörmmar förut: drömmen tycker jag vore att gå in på sf-bokhandeln och hitta femtio olika, mindre svenska spel i vanligt bokformat och med spridda målgrupper.
October 4th, 2008 15:53
GÅ TILLBAKA TILL BÖRJAN , TYP REGLERNA TILL DRAKAR OCH DEMONER DÅ KOMMER FLER BÖRJA SPELA , MÅNGA TROR JAG BLIR RÄDDA NÄR DOM FÅR EN REGELBOK PÅ TYP 300 SIDOR.
MED ANDRA ORD LÄNGE LEVE SVENSKA ROLLSPEL
October 4th, 2008 17:57
Någon sarkastisk poäng hade jag inte tänkt bjuda på, men i väntan på officiella siffror från konstruktörerna (tror dock inte att de är så värst intresserade av att offentliggöra hur deras spel säljer via Lulu) så gissar jag att ett spel som säljer i 50 ex får betraktas som ett spel som under omständigheterna säljer ganska bra. I ett större perspektiv gör det varken till eller från om dessa spel blir kvar eller läggs ned. Visst, de vänder sig till en viss spelartyp (som också ska ha sitt), men den stora massan av unga gejmers är säkert ovetande om både Lulu och alla svenska rollspel som säljs via den kanalen. Så i slutet av dagen är det spel som Coriolis och Mutant som bidrar till att spelhobbyn hålls vid liv, att butiker fortsätter att sälja svenska rollspel, att det finns en speltidning och att den stora massan har anledning att fortsätta intressera sig för svenska spel.
October 4th, 2008 18:47
Svartare, det var det jag misstänkte var din poäng, men du har rätt i att din ledande fråga inte ledde till den drypande sarkasm jag befarade. Skönt. Men jag delar ändå inte din vison om hur rollspelen ska locka NYA spelare till hobbyn. Du talar fortfarande om att hålla den vid liv. Jag pratar om att få den att växa. Vi predikar för de redan frälsta.
Som frilansare delar jag förresten Anonymous uppfattning om glasseffekten. Jag har upplevt den i första hand. Jag har, ska sägas, också upplevt raka motsatsen. Min slutsats är att när det ställs krav på avkastning så blir entusiasmen och experimentlustan lidande (vilket vi iofs ser i alla brancher).
October 4th, 2008 19:14
http://www.rollspel.nu/forum/ubbthreads.php/topics/626979/Isolerad_hobby.html#Post626979
October 5th, 2008 00:30
@Psipo. Jag håller med dig i stort men tycker inte att vi predikar för de redan frälsta. Vi håller på att förlora lockelsekraften på de nördar som utgör rekryteringsunderlaget.
Ett regelsystem som tilltalar kvinnor (eller andra nya kundgrupper) skulle verkligen vara en undergörare. Men jag tror inte att något sådant kommer komma fortare om tillverkarna av traditionella spel går i graven. Tvärt om skulle det kunna bli dödsstöten för nya idéer.
October 5th, 2008 10:18
Ja Psipo, jag pratar om att hålla hobbyn vid liv och du pratar om att få den att växa. Jag tror att det är en förutsättning att hobbyn hålls vid liv för att den sen ska kunna växa. Så länge RiotMinds ligger lågt finns det bara en stor drake kvar på arenan (Järnringen) — Neogames har trillat ur högsta serien för länge sen (Eon var en gång ett av Sveriges största spel, idag är det mest ett namn… och NeoTech har ju varit mer eller mindre dött i 10 år). Utan de stora drakarna tappar mellanspel som Noir, Saga och Skymningshem den nödvändiga draghjälpen och alla de spelen är i sin tur viktiga för småspel som säljs via Lulu. Så den dagen alla spel som förutsätter avkastning går i graven så kommer även spelen som drivs av experimentlusta att gå under.
Tror ni verkligen att lösningen är att få in tjejer i hobbyn? Den tanken är ju 20 år gammal och än har ingen lyckats (visst finns det rollspelande tjejer men rollspel är fortfarande en hobby för nördgrabbar).
October 5th, 2008 13:28
Jag tror inte att nyckeln till rollspelsbranschens expansion ligger i spel med nya teman (därmed inte sagt att ett spel om gatubarn i Brasilien inte kunde bli lysande). Sedan rollspelens “guldålder” på 1980-talet har ju genrerna fantasy och SF gjort en enorm frammarsch i film och böcker (Harry Potter och Sagan om Ringen-filmerna är väl de mest givna exemplen).
Som jag uppfattar det har fantasy och SF blivit mainstream på ett sätt som det inte alls var på 1980-talet. Det borde även kunna gynna rollspelen (och har sannolikt redan gjort det).
Rollspelens kommersiella problem i dag, tror jag, snarare att dagens nördkids hellre loggar in på WoW än slår upp en D&D-bok när de vill in i grottor och jaga monster. Vi som hängt med ett tag kan tycka att grottletandet är hopplöst trist och föråldrat, men det funkar ju bevisligen alldeles ypperligt i populära dataspel.
Det rollspelen fortfarande är oslagbart på – gemensamt historieberättande och rollgestaltning – är nog i allmänhet saker man uppskattar vid något högre ålder. Att rollspelen har blivit dyrare, tjockare och mer avancerade på senare årtionden är därmed inte särskilt märkligt (även om många av dagens produkter känns onödigt ordrika och svårgenomträngliga – tuffare redigering efterlyses!)
Så till saken: hur hindra att (den svenska) rollspelsbranschen förtvinar, hur få den att växa? Allt ideellt arbete och rollspelsmakande på gräsrotsnivå är förstås livsviktigt, men knappast nog för att få spelarbasen att växa. Liksom andra i denna tråd tror jag att det behövs fler broar till rollspelen från andra former av populärkultur – enklare rollspel som är lätta att komma igång med, och som gärna knyter an till populära dataspel och böcker. När jag första gången såg WoW-rollspelet tog jag mig för pannan, men nu tror jag att produkter av det slaget kan göra mycket för att locka fler till rollspelen.
October 5th, 2008 16:19
Vad jag, och säkert många andra som engagerat sig i denna heta tråd, skulle vilja se nu är en ny bloggpost från Jocke om det som startade hela diskussionen: lågkonjunkturen på den svenska rollspelsmarknaden. Är det ganska illa eller väldigt illa? Är det alltså på SF-bokhandlarna och inte på nätet som det går sämre? Hur länge har nedgången pågått?
October 6th, 2008 11:13
Hmmm, lämnade det här inna helgen, på 17 inlägg, nu bisart många senare är det ingen som sgat vad som för mig är det klara. Det viktigaste av allt är att det finns produkter att KÖPA. För som ny rollspelare vill man kunna komma ingån och veta att man ahr något att spela. Det är det allra viktiagste. Att släppa et gän äventyr, kampanjmoduler etc snabbt. Om man är urgammal spelare (läs jobbar dagtid och har barn kvällstid) behöver man nya färdiga saker för att kunna hinan spela och är man ny rollpelare har man i början inte arbetat upp förmågan att hitta på egan äventyr, etc.
Angående nya rollspel får de inte vara för komplicerade men inte för enkla, stegvis expansion är nog bra (DD, DD Expert, DD Gigant).
Sen tor jag på snygga produkter, mkt bilder, kanske mer onlinematrial av annan (typ grafiska tillägg) om det finns nån hobbyteckanre då (eftersom allt ska vara ideelt).
October 6th, 2008 11:14
Ovanståedne inlägg är inte korläst (varför finns inte stavningsprogram i sånna hära rutor
)
October 6th, 2008 12:09
Monologläge:
För att replikera på det jag sa ovan, så verkar Eon vara exemplet på att en massa produkter inte räddar det, eller? Å andra sidan har Eon väldigt lite äventyr producerade, eller? N2 ligger väl mest illa till för att inget nytt hänt nu i väntan på N3. De första äventyren var ju annars supercoola tyckte jag (som dock spela dem med Mutant 2090 regler, ehum).
October 6th, 2008 12:15
Håller med dig Kosta!
Själv såär jag en gammal stofil på 33år som både har barn och jobb. Har spelat sedan Adam&Eva blev förvisade ifrån paradiset. Alla i min spelgrupp är i samma ålder. Vi är både vana vid och uppskattar mest färdigskrivna äventyr, inte för att vi inte har fantasi eller kunskap att skapa egna utan för att Järnringens färdigskrivna äventyr är helt otroligt, fantastiskt bra och välskrivna (ja ja vissa stavfel finns men det påverkar inte historien). Så om jag ska tala för mig och mina vänner så ser vi fram emot fortsatt utgivnig av era otroliga kampanjer och äventyr.
By the way… Eftersom vi alla jobbar och tjänar ganska bra så är vi inte särskillt priskänsliga. Skulle ni tredubbla priserna så skulle vi fortfarande köpa allt i mutantväg som ni ger ut.
Keep up the good work!
October 6th, 2008 12:38
Håller med Josh och Kosta.
Själv är jag stofil på snart 34 bast som har spelat förr och spelar MUA för nostalgins skull. De färdigskrivna äventyren är fantastiskt bra, men tyvärr är de färdigspelade också, vilket gör att min grupp, där Josh ingår, spelar en kampanj som jag har skrivit själv, baserad på de fantastiska stads- och områdesbeskrivningarna i Österhavsboken. Här kan man ha minimal hjälp av äventyrsuppslagen, men vad som vore bra vore längre äventyrsuppslag i böckerna, samt även moduler med enbart långa äventyrsuppslag eller hela äventyr.
I och med att många av oss är stofiler med heltidsjobb så tror jag att vi faktiskt klarar av att pynta några hundra per bok, och få en bastant bok med välskrivna äventyr. Jag betalar gärna för kvalitet.
Och som Josh skriver, vi saknar inte fantasi (jag har ju uppenbarligen skapat en kampanj), däremot är de färdigskrivna äventyren fantastiskt bra, och färdigskrivna äventyr skulle göra att vi kunde spela oftare.
Go Järnringen.
October 6th, 2008 18:24
Intressant diskussion. Hade varit jäkligt bra om den hade kunnat importeras in på forumet bara, för att bli en riktig tråd.
October 6th, 2008 21:46
Till Kosta: Jag tror att Eon levde mycket på sin höga produktutgivningstakt och att det är först nu när Neogames slutat ge ut produkter som spelet börjar tyna bort. Dvs, jag håller med dig om att det är superviktigt för spelförlagen att hålla en stadig utgivningstakt.
October 6th, 2008 22:59
@Jonatan
Hör kanske inte hit men varför har de slutat, av den anledningen som denna diskussion började, du fattar vad jag menar.
October 7th, 2008 06:43
Hur är det med utländska rollspel? Hur mycket mer säljer de? Jag tänker på typ Star Wars RPG, hur mycket säljer de för att ändå kunna betala en licens till George Lucas, som jag antar att de gör.
October 7th, 2008 06:44
Mycket intressant diskusion. Min ringa åsikt är att man ska se det i två led.
1) Rekrytering av nya spelare, samt
2) Hur man skapar en hållbar situation för de svenska rollspelsutgivarna.
Vad gäller 1) Rekrytering så är det ju lurigt. jag är själv lite för gammal för att se uppenbara quick wins, men kanske möjligheten att få komma in på skolorna i samband med ex temadagar eller lämna produkter i elevrum kan vara ett steg? Dessutom har nämnts hur viktigt det är att komma tillbaka till leksaksaffärerna, samt att göra enklare instegsprodukter. Bra så, jag ska inte ens försöka fördjupa mig mer än så i något jag inte vet…
Vad gäller nummer 2) så tror jag att man ska kika på andra brancher. DVD/CD-skivor släpps numera med extramaterial, Onlinerollspelen har löst det med en prenumerationsavgift. Varför inte kombinera det? Vi som är 30+ och har jobb och familj har förmodligen inga problem att prenumerera på en nyhetstjänst. Säg 400 spänn per år som dras månadsvis via autogiro (japp, vuxenpoäng!) vilket i sin tur ger tillgång till nytt officiellt Järnringenmaterial 1-2 ggr per månad? (ex skeppsritning, beskrivning av en basar, personporträtt av en prisjägare till Coriolis… eller beskrivning av ett rövarband, en plats i en zon eller vägkrog till Mutant).
Jag inbillar mig nu inte att man blir rik på de pengarna (100 prenumeranter ger 40 000 per år, inga fantastiska summor..), men de kanske ger en möjlighet att hålla uppe takten på spelandet, snacket, hajpen. Det ger i alla fall Järnringen möjlighet att pröjsa en tusing till en författare som kommer in med bra “färdigt” material, samt använda en tusing till på bilder och layout.
Pengar är inte problemet för denna typ av målgrupp. Det är bristen på nytt material som får spelandet att stanna av!
October 7th, 2008 10:22
@Chief Rebel Angel
Håller med! Vore kul med att alltid få lite material om MUA och Coriolis i E-lådan, men jag vet attd et tar en stund att skriva grejer oxå. För rekrytering av nya spelare har jag ingen idé. Vet själv hur jag börja, men då var ju vic64 på höjden i datorvälden. Känns på något sätt som data suger upp en del rekryter, men det borde ju gå att få dem till oss -så bridginprodukter, böcker och kanske lättare brädspel (Det var väl ett på G inom riotminds innan de gick i ide) -har massa ideer om sjyssta mutant-brädspel.
/K
October 7th, 2008 16:36
Bra idé med prenumerationen. Tror absolut att något sådant skulle kunna funka, i alla fall så länge som spelföretaget lyckas få ut intressant material.
När det gäller Neogames produkttorka så tror jag helt enkelt att de gamla eldsjälarna (Krille, Marco, Carl-Johan mm.) har tappat motivationen och har börjat syssla med andra rollspel. De nya frilansarna som skriver på kommande eonmoduler verkar sakna disciplinen som krävs för att få klart några produkter och dessutom verkar dom inte vara överens om hur Eon ska se ut.
October 8th, 2008 18:52
När det gäller hur mycket spel säljer på Lulu finns det en sak man bör ha i åtanke: spel säljer spontant i butiker, och inte på webbsidor. Det vill säga, om inte spelen finns i butik tappar man väldigt, väldigt mycket försäljning. Detta är inte nödvändigtvis en följd av att trycka på Lulu, utan av att sälja nästan enbart där (våra spel finns till exempel på Goblin Games i Göteborg, men inte på så många andra ställen). Teoretiskt sett vore det inget problem att skicka en faktura till typ SF-bokhandeln, och när de hade betalt den (eller i omvänd ordning, försås) göra en egen beställning från Lulu som leveras till butiken. Anledningen till att vi på Kaleidoskop inte har valt att gå den vägen är att vi inte har löst den organisatoriska biten med företagsgrundande, bokföring och så vidare än.
Jag har inga siffror på exakt hur mycket Supergänget har sålt via Lulu jämfört med på konvent och i butik, men totalt, inklusive den engelskspråkiga versionen och den nedladdningsbara pdf:en, är det över 200 om jag inte minns alldeles fel. Spel som Terone och Haragada har däremot nästan enbart sålt på konvent och direkt när de släpptes, till de som kände till spelen och väntade på dem. Det är naturligtvis i mycket en fråga om marknadsföring också, men exempelvis gav recensionen av Terone i Fenix och den artikel till spelet som har publicerats inga sålda Luluexemplar alls.
Så jo, vi offentliggör gärna våra försäljningssiffror. Jag tycker hobbyn är alldeles för liten för att man ska låta det gå någon prestige i det.
October 9th, 2008 16:26
Sverige är lite för litet för att hålla flera rollspel igång. Jag tror vi alla skulle tjäna på ett licensierbart rollspel som alla kunde skriva produkter till.
Så tussa ihop Järnringen, Neogames och Riot Minds och låt de tillsammans skriva “Rollspelet”. Sen kan alla som vill skriva supplement till det. Det är först då vi kommer få se de riktigt intressanta avarterna.
Se till att spelet skrivs för att främja spelande i första hand och eventuellt samlarprylar i andra hand. Helst inte tvärtom.
October 9th, 2008 16:55
Ett rollspel i dess ädlaste form är till för att låta några människor samsas om en historias utveckling inom sällskapet. Grunderna för att låta detta ske är likadana i alla rollspel. Man behöver turordning, konflikthantering samt kampanjutveckling.
Turodning sammanfattas av friform och initiativ.
Konflikthantering handlar om hur mycket en spelare får påverka fantasimiljön.
Kampanjutveckling beskriver hur en rollfigur tillåts bli annorlunda med tiden.
Genom att speltesta och välja ut det bästa systemet för de tre områdena kan man lägga basen för ett gemensamt rollspel för svenska spelare och utvecklare.
För att skapa “Rollspelet” behöver man en licens i likhet med OGL fast utan D&Ds självrefererande.
October 9th, 2008 19:35
Olika berättelser eller världar kräver olika regelsystem. “Rollspelet” skulle likrikta hobbyn i högre grad än det skulle rädda den.